Arbetsliv & Lust

Vännen Jan Zakrisson på LärlingsLotsen i Jämtland bad mig reflektera över morgondagens arbetsliv och här är resultatet:

Hur kommer morgondagens yrkesliv att se ut? Ja, om arbetsmarknaden utvecklas i samma takt som under de senaste femtio åren så kommer det inte att hända mycket. Jag vet för jag har varit med. Mitt hopp står nu till att den jämtländska LärlingsLotsen tar några rejäla tänkniksprång i sin roll som framsynta arbetsmarknadsförare och ser till att min spådom kommer på skam för jag vill väldigt gärna ha fel! 

Född 1945 har jag sett hur det svenska näringslivet blomstrat tack vare andra världskriget. Den enes död, den andres bröd. Arbetslivet har gått som tåget på samhällsekonomins breda stambana, men på senare år har det tillkommit några stickspår som leder in i framtiden. Bra, tycker jag, men tyvärr fungerar inte växlarna. De är lika cementerade som hjärnvägarna hos det etablissemang som föredrar facit och endast kan tänka sig samhällsutveckling utan förändringar.

På 60-talet var det enkelt att få jobb. Visserligen hade vi några så kallade lågkonjunkturer, men det var bara att ”övervintra” och snart var det högkonjunktur igen. Så är det inte nu. Världsekonomin är helt oberäknelig och drabbar oss som en finansiell tsunami. Ordet ”anställningstrygghet” är i dag en förrädisk illusion – den enda tryggheten värd namnet är att du lär dig hantera Livets olika situationer. Parera är viktigare än att planera.

Men arbetsmarknaden tuffar på som om inget har hänt, den globala konkurrensen från diverse u-länder som Indien och Kina är bara en tillfällig avvikelse … eller? Arbetsgivarna förhandlar som vanligt med arbetstagarna och konserverar de gamla strukturerna. Hur kan man ens tro att två motparter är den bästa modellen för att nå gemensam framgång? Och varför använder vi fortfarande ord som betyder att någon giver arbete till någon som tager detsamma?

I detta föråldrade system skall dagens unga vuxna inordna sig. Men det gör de inte. The MeWe Generation, som den ibland kallas, har högre krav än så på arbetslivet. Många av dem har redan besökt fler platser i världen än en storbolagsdirektör gjorde under hela sin karriär och har skaffat sig globalt mycket kompisar på sina resor och internet.

Annat var det på min tid, som vi pensionärer säger när vi försöker göra oss intressanta. (Jag är egentligen ”passionär”, men det tar vi en annan gång.) Då stod vi med mössan i hand och sökte jobb. En vanlig replik i dag från en åttiotalist under en anställningsintervju är ”What’s in it for me?” Gud så naivt … men så himla bra! Som om maktstrukturen mellan arbetsgivare och arbetstagare skulle ha ändrats till någon sorts ömsesidig respekt där vi alla är ”arbetsskapare”!

Min vision är att denna nya kultur och lite kaxiga attityd kommer att förändra det svenska arbetslivet i grunden och begreppet ”lärling” kommer att få en helt ny innebörd. Förutom att en nybörjare lär sig ett yrke så får arbetsgivaren chansen att lära sig en ny kultur och det senaste inom sociala media. En ”inlärling” blir samtidigt en ”utlärling”.

Eftersom denna nya generation anställda ständigt söker nya utmaningar kommer ledarskapet att förändras från ”Kom som du är och bli som oss!” till en respektfull uppskattning av initiativkraft och individualitet. Från ledtygelbaserat management – som ju ursprungligen betyder ”att leda häst vid hand” – till vad jag kallar för ”människment” som ger alla chansen att göra sitt bästa.

Att leda entreprenörer är lika omöjligt som att valla katter, har någon sagt, och förutsätter därmed att folk är som får. Jag deläger och leder ett företag, BolagsBolaget AB, som består av 450 entreprenörer över hela landet. Men det fungerar bra för vi behandlar dem som katter.

Lärlingsmodellen är precis vad Sverige behöver, så ta chansen när du får den! Lär dig yrket, men be också att få veta hur företaget fungerar så att du kan vara med och utveckla verksamheten. Och du som tar ansvar för en lärling, passa på och lär dig hur en modern arbetsgivare skall göra för att behålla duktiga medarbetare – konsten är att betrakta personalen som en resurs även om den bokförs som en kostnad.

Svenskt Näringsliv kommer att ersättas med ”Svenskt Lärlingsliv”, en facebook-driven organisation av yrkesinriktade eldsjälar som betygsätter svenska arbetsgivare och hjälper varandra att skaffa intressanta utvecklingsmöjligheter.

Min dröm är att LärlingsLotsen är med och förnyar den svenska företagskulturen så att vi blir många som gemenskapar tillväxt med arbetsliv och lust!

Har du lust?

Det här inlägget postades i Krönikor. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *