Företag utan gränser

Den här krönikan publicerades på Svenskt Näringslivs hemsida den 28 maj 2015. Klicka här om du vill se den där.

Först hade jag tänkt skriva om den nyligen höjda arbetsgivaravgiften för unga, men det hade ju bara blivit en liten notis eftersom logiken är så självklar: Om kostnaderna ökar så har man råd med mindre. Jag har en son med Down’s syndrom och han har inga problem med att förstå det resonemanget. Tyvärr nådde regeringen inte upp till hans intelligensnivå.

Sedan kan man naturligtvis fundera över varför vi arbetsgivare över huvud taget skall betala en avgift om vi gör en insats för att minska ungdomsarbetslösheten? Ungefär som att skicka en räkning till snickaren för att han byggde altanen.

I denna krönika behåller jag dock mitt fokus på ungdomarna och föreslår en kulturevolution som jag kallar för ”Företag utan gränser”. Det fina med evolutioner, i motsats till revolutioner, är att ingen behöver tappa vare sig huvud eller ansikte utan att alla kan vara med och bidra till lösningen. Efter sekler av stelnad struktur är det dags att modernisera näringslivet …

Industrisamhällets hjärngrepp
1765 förbättrade James Watt ångmaskinens verkningsgrad och därmed inleddes industrisamhället. Sedan decennier lever vi i ett informationssamhälle med helt nya förutsättningar, men industrialismens tänkande och värderingar är fortfarande vägledande för samhällsutvecklingen. Vi sitter fast i ett krampaktigt hjärngrepp.

Av tradition består ett företag av arbetsgivare och arbetstagare, men hur smart är det att försöka bygga ett vinnande lag av två motparter? När systemet skapades var det självklart, nu har tiden sprungit förbi och det är det hög tid att ta fram effektivare modeller som frigör de mänskliga resurserna – inte minst de ungas entreprenörskap. Ordet ”management” betyder ursprungligen ”att leda häst vid hand” så mitt förslag är att vi tror gott om folk, tar bort de strama ledtyglarna och lyfter chefsskapet till en humanare nivå: ”Människment”.

Hellre naturligt än normalt
”Företag utan gränser” är ett paradigmskifte eftersom Det Normala utmanas av Det Naturliga. Jag ser framför mig en arena där arbetsgivare och unga människor blir varandras lärlingar och gemenskapar en ny och mer dynamisk företagskultur. Den stora utmaningen för företagsledningen blir att lära sig förtjäna de ungas entusiasm, kreativitet och lojalitet i stället för att tvinga in dem i vuxenvärldens hierarkiska maktstruktur.

”Kom som du är och bli som oss!” … Så kan man formulera det metabudskap som möter en nyanställd. Det sägs aldrig högt, men på de flesta arbetsplatser tycker man att det är bra som det är och avvikelser betraktas som störningar. Att vara ny och dessutom ung innebär garanterat en anpassning till den rådande företagskulturen.

”Att leda entreprenörer är lika svårt som att valla katter”, har någon sagt. I BolagsBolaget gör vi det med framgång för att vi tänker så här: ”Ja, det är svårt att valla katter om man betraktar dem som en fåraktig skock som måste vallas! Katter väljer själva sin tillvaro och är lojala mot dem som förstår och tar hänsyn till deras behov, helt enkelt låter dem vara katter. Entreprenörer är som självvallande katter.”

BolagsBolaget förändrade arbetsmarknaden
BolagsBolaget AB är förresten ett bra exempel på att en genomgripande samhällsförändring är möjlig! Det startades 1999 av en ideell förening i Värmland, Republiken Klarälvdal’n, för att ge människor en chans att skapa sin försörjning av egen kraft. Affärsidén är ”arbetsgivare att hyra” och det innebär att man slipper starta eget och kan ägna all sin energi åt att göra kunderna nöjda. Efter ett par år ville Skatteverket förbjuda verksamheten eftersom vi ger våra anställda så stor självständighet och stort eget ansvar. Det ledde till en mycket lång rättsprocess som vi vann i Kammarrätten tack vare stödet från allmänheten och våra professionella vänner. Den märkliga åtalspunkten döpte vi till ”Vållande till annans bröd” och kunde så småningom konstatera att Jantelagen visserligen efterföljs av många, men att den ännu inte omfattas av Rättegångsbalken.

Hursomhelst – vi lanserade idén, vi tog matchen mot Staten och vi vann! Och i dag har Skatteverket till och med en särskild hemsida om ”egenanställning”, som konceptet kallas, och företagsformen har spritt sig runt om i landet. BolagsBolaget finns i dag i Karlstad och som mest har vi haft 460 anställda i trettio olika branscher. Den inspirerande sensmoralen är att vi var några eldsjälar i glesbygden som fick en vision, vi förverkligade den och vi framhärdade i vår tro på att det goda vinner över det dumma. Det tog oss alltså femton år att skapa en framtidsbransch som samtidigt förändrade strukturen på den svenska arbetsmarknaden. Är vi lite stöddiga för det? – Jajamänsan!

Så se upp, Sverige, för här kommer ”Företag utan gränser” och du får väl fundera över om du vill krama det hittillsa eller omfamna det nya …

Det här inlägget postades i Krönikor, Tyckeri & Tankställe. Bokmärk permalänken.

Ett svar på Företag utan gränser

  1. Jag har också lite svårt att förstå mig på arbetsgivaravgift på unga och långtidsarbetslösa, och varför finns det två löneskatter en på arbetsgivaravgiften och en på själva lönen är den ena statlig (arbetsgivaravgiften)= den andra kommunal eller?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *