Detta är sannsagan om hur en norsk bonde såg möjligheterna med sin dödsdömda gård utanför Bergen, en solskenshistoria från Norges regnigaste region med upp till 5 000 mm per år.
När Geir Styve och hans fru Eva ärvde fädernesgården 1989 var den ett traditionellt småbruk utan lönsamhet. Efter 25 år i näringslivet var Geir van vid att tänka i begrepp som marknad och försäljning och det blev plattformen för familjens ”tänkniksprång”. En triggande faktor var när en minister kallade lantbrukarna för ”gnällbönder”, ett omdöme som inte är helt obekant i Sverige. Geir bestämde sig då för att bli motsatsen och började kalla sig för ”Humørbonden” efter att ha läst en definition av ordet ”humør” = att övervinna förtvivlan med muntra medel. Eftersom han utgick från att det skulle gå bra registrerade han sin nya titel som varumärke. Det tog 14 månader att få igenom detta, men bara en månad för att konstatera att det var gångbart på marknaden.
I dag är Hjelmåsen en gård full av verksamheter och besökare. Fjordhästar för ridning och umgänge, vilda får att fånga för den som kan, Bestefarstova för konferenser och fest. ”På det här sättet slipper jag höskörden och maten kommer gåendes hem på hösten. Nu kan jag sälja fåren gång på gång i stället för en enda gång till slakt”, konstaterar en nöjd Geir.
Bönder är vana vid att leverera snarare än att sälja och det är skillnad. När Geir övergick från att hyra ut kanoter till att anordna kanotsafaris kunde de ta femton gånger bättre betalt! Eller bara det att han har gjort en katapult för hästgödsel där besökande företagsgrupper kan slänga skit på chefen – har du tänkt på den luckrativa affärsidén? Geir debiterar nämligen 1 100 kronor per kilo för ammunitionen.
Norsk Humørgård är en kraftstation för bygdebegeistring och en miljö för möjligheter. Det är vad jag kallar ”positivt tänkande” i ordets ursprungliga betydelse. Om en amerikan säger ”Are you positive?” så frågar han om du är tvärsäker, inte om du tycker att det är kul med problem. Så bestäm dig för vad du vill och följ sedan Geirs enkla recept för succé: 1) Sätt i gång och 2) Håll på tills du är färdig.
När Geir inte är hemma på gården reser han runt och håller föredrag om utveckling och leder förändringsprocesser.
2007 var han med och grundade LivsVerkene – en initiativbasert oppmuntrings- og utviklingsallianse. Det är en inspirerande samling professionella vänner över hela Norge där jag har privilegiet att få vara med som enda svensk! Strukturen när vi ses är som gjord för kreativa lösningar: ”Mat och eventuellt med pauser”. Ur LivsVerkene har det bland annat vuxit fram ett koncept som nu beställs av norska kommuner och organisationer – ”Uppmuntringscertifiering”. Visst är det häftigt?!
Andra bönder säger ofta till Geir: ”Ja, det du har gjort är bra, men alla lantbrukare kan ju inte göra som du”. Hans svar är: ”Nej, men då får ni väl göra något annat, då”.
Han citerar ofta sin släkts nedärvda motto: ”När det regnar har du två val. Du kan låta det regna och var nöjd eller du kan låta det regna och vara sur”.
Geirs klokskap igen: ”Börja med det du har, där du är!”
Gå in på www.parmelia.no och njut vidare.
Låter som en klok man, helt i min smak:-))
Hej Bengt. Jag kollade in din blogg/hemsida och upplever julafton om och om igen. Jag tar det försiktigt i små doser för att undvika överdosering. I dig har jag hittat en like, någon som förstärker det jag tänkt om möjligheterna vi alla har och precis som du förmedlar jag dem så ofta jag har tillfälle till det.
Detta om Geir skall jag tipsa min vän bondbloggaren Mats om. Han e som vi…
Ha de gott och tack för alla goda ord du delade med dig under ditt besök i Finland och för dina uppmuntrande mail. Ha de gottast, Oa
Det gläder mig att du gillar vad du läser i min blogg, Oa! Och visst är det härligt att hitta en själsfrände, när jag läste din hemsida fick jag samma känsla. I går var jag på Djupskolen i Norge och kåserade över ämnet ”Humorister är väl ändå bara på skoj?!” Och fick bekräftat det som du och jag står för, nämligen att vi kan vara seriösa utan att vara särskilt allvarliga.
Ha det! – Bengt
TAck för dit glada svar! Har på fredag del ett av ett uppdrag för en kommuns personal och skall tala om kommunikation. ”Ti tala så di lyyss” (Att tala så de lyssnar) Ser fram emot att få göra det och tänker som så: Marknaden är enorm och arbetarna få. Ha de! Oa