Sanningen är en avvikelse.

 Vi börjar med grundkursen i psykologi:

1.  Jag får för mig något.
2.  Det är jag som har rätt.
3.  Den som tycker något annat har fel.
4.  Så tänker vi alla.

Tvärsäkerheten kommer ur vår egen osäkerhet.

Ta som exempel den senaste tidens sandlådekrig här i NWT om LCHF och andra matordningar. Ordet ”debatt” betyder ju ”att slå sönder” och det har verkligen präglat inläggen. Alla har rätt och rättast av alla har Vetenskapen, den religion som gör störst anspråk på Sanningen. ”Beprövad erfarenhet” innebär sådant som kan bevisas och förklaras – de iakttagelser och lösningar som mänskligheten ackumulerat under tusentals år underkänns av det förmätna skälet att forskarna inte begriper varför det fungerar.

För ett antal år sedan fick jag väldigt ont i ryggen och kröp bokstavligen in till kiropraktorn. Fyrtiofem minuter senare promenerade jag ut, helt besvärsfri. Men enligt vetenskapen är han en kvacksalvare eftersom akademikerna inte förstår vad som hände. Det gör inte jag heller, men gladast är nog ryggen!

Forskarnas intelligens sätter alltså gränsen för vad som är sant. Deras ”intelligräns”. Att jag blir bra i ryggen är helt ointressant och väcker inte ens deras nyfikenhet! Det som inte går att analysera logiskt existerar inte … trots att det händer.

Enligt vetenskapen finns således varken kärlek eller humor eftersom man inte får samma resultat vid upprepning femtio gånger i laboratoriemiljö. ”Allt annat lika” som de säger för att slippa hantera något så komplext och övernaturligt som Livet.

Jag beklagar, men för mig är vetenskapen endast av akademiskt intresse.

Min favoritguru, taxichauffören Bertil Jangeborn, formulerar sig så här: ”Om man ser på världen med förundran blir allting intressant”.

Trendspanaren Magnus Lindkvist menar: ”Vi skaffar oss tidigt en världsbild och resten av livet blir fullt av avvikelser”. – Själv bestämde jag mig i början av 60-talet för vad det är som gäller och därefter har störningarna ökat lavinartat, kan jag meddela.

Det var säkert dig och mig som Einstein tänkte på: ”Sunt förnuft är inget annat än en samling fördomar som man skaffat sig innan man fyllt arton.”

Skavlan hade nyligen besök av Sir Ken Robinson, adlad på grund av sin kloka inställning till kunskap och kreativitet. Vilken härlig människa, googla honom och njut! Han har inget emot standardiserade prov, men de får inte bli målet i undervisningen. Undvik lik-riktning (= de hjärndödas kurs), kunskap skall användas som hjälpmedel i utvecklingen och inte som begränsande sanningar. – Dessutom påstår karln att högre utbildning inte längre är en garanti för att man får ett jobb! Men detta måtte väl ändå vara en tillfällig avvikelse?

Den eviga sanningen är nog att sanningen är en färskvara, en avvikelse som produceras hela tiden. Inte bara av vetenskapliga överstepräster utan av oss alla, överallt och hela tiden.

Min dröm är ett ”ekumeniskt” kunskapande, ett mentalt knytkalas mot bättre vetande med respekt för varandras sanningar. Från universitet till ”omniversitet”.

Bengt Gustavsson är eldbesjälad trendbrottsling i KRESAM, BolagsBolaget, LivsVerkene och Republiken Klarälvdal’n.