Om ett år är valfångsten i full gång när partierna skall locka till sig väljare. Det är lite märkligt hur viktiga vi medborgare är under en kort period och hur bra politikerna klarar sig utan oss när valet är över. Och budskapet är detsamma oavsett partifärg: ”Rösta på oss så skall vi ta hand om dig!”
Men jag vill inte bli omhändertagen, jag vill vara med och gemenskapa ett gott samhälle! Det är så enkelt att lämpa över allt ansvar till politiken, men jag efterlyser en ny partislogan: ”Rösta på oss så bygger vi Sverige tillsammans!”
När jag var tonåring i början på 60-talet satt jag vid radion och lyssnade på riksdagsdebatterna. Inte för att jag var intresserad av politik utan för att det handlade om vårt land. På den tiden var partiledarnas gemensamma mål att skapa ett bra Sverige och tonläget var därför helt annorlunda än dagens käftande om vem som är störst, bäst och spydigast. Inte minst har den senaste tidens bedrövliga tjafs kring Transportstyrelsens IT-skandal visat att påhopp är viktigare än statsmannaskap. (Eller heter det ”statshennaskap” nuförtiden?)
Eftersom egennytta och partipolemik bevisligen går före ett Sverige i kris så konstaterar jag att rikspolitiken har blivit en riskpolitik.
Min vision är att politikerna både styr och eldbesjälar oss så att vi tillsammans över alla gränser skapar ett bra samhälle. ”Politikerförakt” borde bytas ut mot ”pålitlikerkontakt”, det vill säga att vi ställer till med ett kreativt knytkalas där vi alla bidrar med vårt bästa och delar på ansvaret genom att åstadkomma i stället för att gnälla.
Nyligen var jag med och framförde mina idéer när Centern i norra Värmland bjöd in till en inspirationskväll. Deras samhällsvision är bland det bästa jag läst! Men vackra ord är en sak, drömmen skall ju förverkligas också …
Just nu pratar vi i ArbetsSkaparna med Hagfors kommun och Arbetsförmedlingen om en gränslös idé som går ut på att vi slutar betrakta varandra som ”vi och dom”. I stället skall vi förena våra krafter i en bra integration som gör att våra nysvenskar får en meningsfull tillvaro och börjar betala skatt.
Detta är, såvitt jag förstår, min åsikt. Men det är okej om du inte delar den, jag kan ju inte tvinga dig att ha rätt.