Motivation och hotivation.

Snacka om förändringar. I dessa pandemiska tider är tillvaron helt bort i stôll och vi kan inte leva som vanligt. Här rör det sig om påtvingade förändringar som kräver nya beteendemönster.

Coronans hjärngrepp innebär att omständigheterna styr, men jag skulle vilja prata om motsatsen, alltså förändringar som vi själva skulle vilja göra om vi vågade och orkade. Man kan säga att frivilliga ”kreaktiviteter” styrs av vår inre motivation medan pandemin utgör en yttre ”hotivation”.

Mina första insikter i tillväxt och problemlösning fick jag som utbildare i Uddeholmskoncernen i slutet av 70-talet. Framför allt av ingenjörsföretaget Synectics som fick mig att förstå kreativitetens logiska kedja, men även genom att jobba med den legendariske Edward de Bono – mannen som lanserade det laterala tänkandet.

Förändringar genomförs i fem steg: Analys > Idéer > Värdering > Beslut > Göra’t!

Analysen är viktig eftersom den blir en plattform för kreativiteten. Vad? Varför? När? 

Därefter är det dags för idéer och ju fler talgdankar vi släpper fram, desto ljusare framtid kan vi skapa. Synectics upptäckte vid sina egna brainstormingar att vi är så vana vid att kritisera och slakta idéer att det har blivit en omedveten umgängesform. Det innebär att vi hindrar den kreativa processen och ständigt börjar om från noll. Men idéer är ju ofarliga, de ställer inte till med något förrän vi genomför dem. Och där är vi inte ännu.

När vi nu värderar förslagen går vi från ett varmt och tillåtande klimat till en realistisk och logisk kyla. Att kritisera redan på idéstadiet är som att blanda varmt och kallt och då blir resultatet ljummet, alltså andefattiga möten som hämmar gemenskapandet.

Nåväl, värderingen leder fram till ett beslut och sedan är det bara att sätta i gång! Och då kan det vara bra att veta att förändringar är väldigt jobbiga, även de åtaganden som vi genomför frivilligt. Det beror på att vi måste besegra vår inre byråkrat som vägrar släppa taget: Vi fattar nämligen 50 000 beslut per dygn och 48 500 av dem är automatiska dvs omedvetna. Att förändra sitt beteendemönster är en emotionell utmaning som kräver mod, hängivenvetenhet och avlärning.

Till exempel: Hur lär man sig att inte kunna cykla?

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *