Är arbetsmarknaden av akademiskt intresse?

Det var upprop i första klass och fröken lät de livfulla sjuåringarna sätta sig där de ville. Hon vände sig först till dem som satt längst fram och berättade att det skulle gå bra för dem, att de skulle lära sig mycket och få bra betyg. Sedan bad hon dem vända sig om och se vilka som satt längst bak. “Håll er väl med dem”, sade hon, “för det är hos dem ni skall söka jobb när ni går ur skolan!”

I december hade jag nöjet att kåsera för ett hundratal ekonomistudenter på Karlstads Universitet om ledarskap och tillväxt. De blev lite konfunderade när jag kombinerade rim och reson genom att ta fram gitarren och sätta betyg på samhällets avoga attityd till entreprenörskap. Gav dem min vis-dom, så att säga.

Men innan lektionen hade jag bläddrat lite i KaU:s katalog om ”Det moderna universitetet” och blev lite betänksam när jag fick en bekräftelse på skolfrökens påstående: ”Vi vill att du efter din tid här skall vara attraktiv på arbetsmarknaden”.

Jaha. Och vem skall skapa den arbetsmarknaden om en sådan detalj inte ens är av akademiskt intresse?

Men strunt i min skruvade tolkning av en reklamtext, några dagar efter seminariet fick jag ett mäjl som både gladde och oroade:

”Hejsan! Jag studerar ekonomi vid Karlstads universitet. Du pratade/sjöng på vår föreläsning om ledarskap för nån vecka sen. Jag och flera av mina studiekamrater tyckte att det var en riktig bra föreläsning. Det är inte ofta man lyckas hålla koncentrationen under en hel föreläsning, men så var fallet när du höll i det. Upplevde att föreläsningen var rolig och underhållande samtidigt som en stor poäng förmedlades. Håller verkligen med om att man slussas in i ett system där man, utan att egentligen registrera det, begränsar den kreativitet som väldigt många har i större utsträckning. Tror att detta nånstans är ett medvetet drag. Att man faktiskt inte vill ha entreprenörskap av rädsla för att rubba ‘systemet’.”

Ja, vad skall man säga? Skall vi utbilda ännu fler inteprenörer som går in för att förutsäga framtiden i stället för att skapa den? Hur mycket ekonomi vår klarsynte student än läser så kan han ändå aldrig säga om börsen går upp eller ned i morgon, en prognos på några ynka timmar … Är det så klokt att anförtro samhällsutvecklingen till bokbundna sannings-ägare i de färdigtänkta tankarnas tempel?

Förlåt en reflexion, men jag tycker att det finns för många med stora kunskaper som är påfallande inkompetenta.

Att söka jobb är att be om att få förverkliga andras drömmar mot betalning och bokföras som en kostnad. Anställningstrygghet i all ära, men den enda tryggheten värd namnet är en bra ”inställningstrygghet” så att du vet att du kan hantera livets olika situationer. Den kan ingen ta ifrån dig.

Det här inlägget postades i Krönikor. Bokmärk permalänken.

9 svar på Är arbetsmarknaden av akademiskt intresse?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *