Varifrån kommer arbetsgivarna?

Nyligen var jag med på Svenskt Näringslivs pratpromenad där företagare och politiker förde ambulerande samtal. Bra idé och nyttigare än den gängse partimotionen.

Ett ämne vi kom in på var arbetsgiveriet. Eftersom näringslivet är grunden för vår välfärd så borde vi ha ett system som stimulerar framväxten av företagare. Men det har vi inte. Skolan producerar enbart anställda, eleverna skall göras ”attraktiva på arbetsmarknaden”. Jag har ställt frågan till universitetet och andra om vilka som skall skapa den arbetsmarknad alla förväntar sig, alltså ta risker och arbetsgivaransvar så att det blir några jobb att söka. Men svaren uteblir.

Ung Företagsamhet är ett härligt undantag i skolans värld som får eleverna att växa! Engagemanget är så stort, tror jag, för att de slipper skolbänken och får chansen att utveckla sin egen kompetens. Men UF-företagen läggs ned och övergår i pedagogernas gamla sanningar och färdigtänkta tankar.

Näringslivet stimulerar tyvärr inte nyföretagandet, varje företag driver sin verksamhet på sitt sätt. ”Kom som du är och bli som oss!” är det glada budskap som ser till att företagskulturen skyddas från störande inslag av entreprenörskap.

Det enda människovänliga företag jag kommer på är BolagsBolaget där vi anställer personer med egna affärsidéer och hjälper dem att lyckas. Men först fick vi ägna två år åt att övertyga domstolarna om att företagsamhet är bra för Sverige.

Hög utbildning är ingen jobbgaranti, det enda säkra är studieskulderna. Arbetsgivarna söker i första hand taggade personer med rätt inställning, utbildningen kommer längre ned på listan. ”Jag har sett dina betyg, men vad kan du?”

Samtidigt kan man undra varför vi skall söka jobb över huvud taget. En miljon svenskar tycker så illa om sina jobb att de omedelbart skulle säga upp sig om de kunde. De är attraktiva på en arbetsmarknad som inte är attraktiv.

Skolan kom till för att industrisamhället behövde lära bondungarna att lyda, passa tider och jobba i skift. Men varför är skolans koncept detsamma i dag när våra ungdomar googlar, messar, har hundratals nätkompisar och – framför allt – industrisamhället upphörde för flera decennier sedan? Hur skulle dagens skola se ut om den i stället utginge från det nyckfulla informations- och IT-samhället?

Albert Einstein förstod den akademiska kunskapens begränsning. När han undervisade på universitetet och delade ut ett prov var det en av studenterna som påpekade: ”Men, herr professor, de frågorna fick vi ju förra veckan.” – ”Jag vet”, svarade Einstein, ”men jag har ändrat svaren”.

Jag föreslår en skola som stimulerar nyfikenhet, egna initiativ och förmågan att hantera Livet inklusive näringsditot. En skola som fostrar fler arbetsgivare.

Det här inlägget postades i Krönikor. Bokmärk permalänken.

2 svar på Varifrån kommer arbetsgivarna?

  1. Bland det bästa och viktigaste du skrivit Bengt, klarsyntheten i det tredje stycket från slutet tar jag med mig!

  2. Bengt skriver:

    Hej, Jonas, och tack så mycket för dina vänliga ord! Visst är det märkligt att vi hänger kvar i förlegade system trots att verkligheten är så fullständigt annorlunda?! Men vi får hjälpas åt att sprida budskapet och undvika systemkramarnas insiktsbekämpningsmedel – i samband med korsordslösande såg jag i dag att Luxemburgs valspråk är “Vi vill förbli det vi är”. Tur att åtminstone det är upptaget! Om jag minns rätt så är vårt eget “Ur Sverige i tid!” eller något liknande 🙂 Ha det gott!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *