Ekshärligt i Hagfors!

För tre år sedan höll jag ett kärleksförklarande kåseri i Ekshärad som tack för all uppmuntran när vi i Republiken Klarälvdal’n på sin tid bedrev bygdebegeistring. Ekshäringarna präglas av entreprenörskap och antijante tack vare sin historia av självförsörjning – småbruk skapar ju en helt annan kultur än Det Stora Bruket. Även om folk inte alltid höll med oss i vårt stôlliga allvar så var attityden tillåtande: ”Dra inte in mig i det där, men jag håller tummarna för er!”

I bufféminglet efteråt föddes ”Ekshärligt!”, ett uttryck för vår glädje över att leva i en positiv gemenskap och sedan dess har vi bjudit in till inspirerande träffar med mottot ”mycket snack och mycket verkstad”.

Nu är vi några företagare som fått för oss att Ekshärad skall bli Sveriges bästa ställe för flyktingar och det som driver oss är att den svenska byråkratin är alldeles för långsam. Statsapparaten har ett maniskt behov av kontroll och struktur som överskuggar all humanitär hänsyn. Om man tvingas fly från sitt hemland och hela ens liv havererat så är månader av väntan och passivitet inte en acceptabel terapi. Nu skapar vi ett mänskligare alternativ som gör att asylsökande känner sig behövda och får chansen att bidra med sin kompetens och sitt entreprenörskap. Och förutsättningarna är de bästa tänkbara för redan nu ställer ekshäringarna upp på ett fantastiskt sätt för att hjälpa de krigsdrabbade!

Vi har döpt vårt tilltag till ”Ekshärligt i Hagfors!” för vi vill inspirera hela kommunen till stordåd. En bärande idé är att starta ett slags bolagsbolag, alltså en ”arbetsgivare att hyra” som anställer nysvenskar och underlättar deras inträde i arbetslivet. Under den senaste tiden har vi träffat Arbetsförmedlingen och kommunen och de offentliga företrädarna är väldigt positiva! Som eldsjälspyroman kallar jag dem för ”pyrokrater” eftersom de eldar på oss och bidrar med sitt kunnande.

Säkerligen kommer vårt tilltag att utmana regelsystemet, men människor är viktigare. BolagsBolaget utsattes ju för en lång rättsprocess för att vi gav våra anställda så stor självständighet och den matchen mot Staten vann vi.

Det är inte alltid enkelt att vara pionjär, men det är helt nödvändigt. Och väldigt ekshärligt!

Det här inlägget postades i Krönikor. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *