Antiknopparna gör oss immuna mot tillväxt.

 ”Släpp ut mig!” ropade mannen som trevade sig runt annonspelaren.

Visst borde han byta perspektiv? När de gamla lösningarna är problemet så blir hinderkramning en dålig strategi. För att komma framåt behöver vi ibland gå åt sidan – när vi går på stan är det en självklarhet. Utveckling är att vi bestämmer målet och tar oss dit, även om vi måste runda en och annan annonspelare.

Industrisamhället upphörde 1957 när den första sputniken skapade förutsättningarna för informationssamhället, men fortfarande är ångmaskinen organisationsmodellen där vi är kuggar i samhällsmaskineriet. Liknelsen är skenfager men likväl en kuggfråga eftersom materialet är levande.

Hierarkier leder till mentala murar, ”vi och dom”. Staten och medborgarna. Arbetsgivarna och arbetstagarna. Makt och fusk. Hur kan någon tro att tillväxt och engagemang kan kontrolleras fram? Att plantor växer för att trädgårdsmästaren tar till brösttoner?

Fortsätt läsa

Publicerat i Krönikor | 2 kommentarer

Vi behöver fler akaprenörer och entrepredemiker!

Livet är en sexuellt överförd åkomma som enligt all statistik leder till döden. Frågan är vad vi gör medan det pågår, alltså perioden ”från födsel till gödsel”? … Det rätta svaret är: Vi gör så gott vi kan.

Att göra sitt bästa är inte det sämsta. Är du nöjd med dig själv så når du lättare dina mål. Vi tror att lyckan är att nå framgång, men det är snarare så att lyckliga människor har lättare för att lyckas.

Med den livsfilosofin är det naturligt att glädjas åt andra människors framgång, att vara en ”eldsjälspyroman” som får en kick av att se andra brinna. I stället för att leta fel blir du en jämlik agent i Underlättelsetjänsten utan kontrollbehov och oskicket att recensera folks idéer och åsikter. Jag säger som Sibelius: ”Fäst inget avseende vid dina kritiker, ännu har ingen staty rests över någon av dem!”

Fortsätt läsa

Publicerat i Krönikor | 1 kommentar

The United States of Mind

Jag har varit i Lucky Næroset och seminerat norska eldsjälar. Med mig hem fick jag massor av energi och framtidstro som jag smugglade genom tullen genom att se ut som en finanskristyngd svensk. Umgänget i Norge innehåller en sorts icke oljebaserad glädjerikedom, tycker jag – det finns väl någon anledning till att ordet ”dugnad” inte finns på svenska. I artistkretsar säger man att norrmännen går ut för att roa sig medan svenskarna går ut för att bli underhållna.

Eldsjälsfestivalen heter ”InnoBygd” och arrangeras av Livsverkene som är en ”initiativbaserad uppmuntrings- och utvecklingsallians”. Kan avlärd hjälplöshet formuleras bättre? Lucky Næroset är en mental fristat i Ringsakers kommun som startade med att de räddade sin skola och sedan har bygdebegeistringen bara rullat på. Parallellen med Republiken Klarälvdal’n är given och vi har varit varandras inspiration genom åren.

Fortsätt läsa

Publicerat i Krönikor | 7 kommentarer

Ledarskap 2.0 Betaversionen

Motivation eller hotivation? Är du som bäst när du själv vill eller när du måste?

Företag styrs hierarkiskt, chefen bestämmer. Det är så självklart att vi inte ens funderar på om det kunde vara på något annat sätt. Till exempel att kunderna bestämmer. ”Jo, men i slutändan gör de det”, hör jag VD invända, ”vi lever ju i en marknadsekonomi!” Jag vet, men vad jag inte förstår är varför den upphör vid företagets entré. Inne i företagen tillämpas ju toppstyrd planekonomi. Varför betraktas inte de anställda som kunder?

Eller rent av som gäster?

Fortsätt läsa

Publicerat i Krönikor | Lämna en kommentar

Det svenska felfärdssamhället.

För ett tag sedan lyssnade jag på Nils Karlson från tankesmedjan Ratio som har studerat den svenska arbetsmarknadsmodellen. Intressant, inte minst utifrån mina iakttagelser att etablerade system tycks vara de sista som inser att de behöver förändras.

Till exempel: Två parter, arbetsgivare och arbetstagare, var en bra modell under industrisamhällets era. Men det var då det, dagens arbetsmarknad har helt andra utgångspunkter och ingångsvärden.

Globaliseringen, EG-anpassningar och ungdomars fackliga ointresse borde räcka för att stämma till eftertanke. Vem tror att Sveriges bästa laguppställning i det läget är två motparter som ställer krav på varandra? Vi är en ankdamm i ett stormigt världshav.

Fortsätt läsa

Publicerat i Krönikor | 13 kommentarer

Om alla tänker som chefen blir det inte mycket tänkt.

”Jag har ingenting emot delade meningar så länge det är min mening ni delar.” – Ett skämt som på allvar som beskriver den vanligaste ledningsfilosofin i företag och andra organisationer. Kontroll är viktigare än gemenskapandet.

Ilya Prigogine blev nobelpristagare på självorganiserande system. Han anses ha större betydelse för vår förståelse av verkligheten än Newton eftersom han fokuserar på helheter i stället för att plocka sönder allt i sina minsta beståndsdelar: En organisation som tillåts använda sin fulla potential utvecklas naturligt och blir en effektiv organism i samspel med sin omgivning.

Fortsätt läsa

Publicerat i Krönikor | 3 kommentarer

En julbetraktelse inför 2009

Forskare vid nio europeiska universitet skall utreda varför vi människor är så irrationella. Varför tror vi på tomten, högre makter och andra fantasifoster i stället för att vara realistiska? Varför är inbillning viktigare än utbildning?

Låtom oss glädjas åt att det är så! Huru trist vore det icke om vi levde ett strikt förnuftigt liv, en tillvaro utan drömmar, ideal och trisslotter. Må de logiska besserwissrarna aldrig ta ifrån oss vår naiva inspiration: Under en teckningslektion frågade fröken den lilla flickan vad hon ritade. ”Jag ritar Gud”, svarade hon. – ”Men ingen vet ju hur Gud ser ut”, påpekade den kloka lärarinnan. – ”Jo, om ett par minuter!”

Fortsätt läsa

Publicerat i Julbrev | 1 kommentar

Det är så att bank…, förlåt, tanken svindlar.

Den här krönikan handlar om finanskrisen. Ett ord fångar två aspekter av den: Svindlande.

Låt mig först konstatera att jag har fel utbildning för att uttala mig om globalekonomin. Jag läste latin i fyra år tills någon berättade att ingen talar det längre och då gick jag hem. Så siffror är inte min grej, däremot har jag ett sådant där vanligt sunt förnuft som inte är så vanligt längre.

Men det kanske inte är siffrorna som är problemet? Ibland tror jag att finansvärlden är ett enda stort barnkalas där den mest uppblåsta ballongen vinner. Och när guldet nu blir till sand får vi en gigantisk sandlåda med bortskämda ungar som skriker efter nya leksaker eftersom de gjort sönder sina gamla.

Fortsätt läsa

Publicerat i Krönikor | 5 kommentarer

Profet i eget (Värm)land?

”En konsult är en person som är tillräckligt långt hemifrån.” En lite dråplig definition som bekräftar den bibliska jantelagen att ingen blir profet i sitt eget land. Eller profit. ”Voffo gör vi på dette viset?” undrar rumpnissarna och jag.

Men först ett konstaterande: Nej, jag tycker inte rönnbären är sura, i motsats till räven har jag smakat på dem. Jag är heller inte ledamot i Kungl. Bitterhetsakademin, det jag tar upp här är symtom som jag ser runt om i landet. Fortsätt läsa

Publicerat i Krönikor | 6 kommentarer

Dags att uppgradera till eldsjälsdemokrati?

I juni 2008 sammanfattade vi Republiken Klarälvdaln’s fascinerande sannsaga och konstaterar att den fått ett lyckligt slut. Vi startade vår ideella förening 1991 för att vi inte ville vänta längre på Nånannan, denna efterfrågade agent i den inlärda hjälplöshetens tjänst. I stället gjorde vi så gott vi kunde för att skapa våra egna levnadsvillkor.

Och tänk vad vi kunde! BolagsBolaget och Nygård i Ekshärad är två omtalade exempel, men därutöver ställde vi till med så mycket gott att vi blev ”Sveriges bästa landsbygdsprojekt”. Och ändå, vår viktigaste insats var nog att gå före och visa att kreativa krafter som samverkar på stôllitt allvar kan åstadkomma stordåd. Fortsätt läsa

Publicerat i Krönikor | 2 kommentarer